Om Forsbacka
Historia
Forsbackas läge vid Storsjöns utlopp till Gavleån, skapade redan tidigt goda förutsättningar för järnhanteringen eftersom vattenkraften var god. Dessutom låg Forsbacka på ett lämpligt avstånd från utskeppningshamnen i Gävle.
Det första skriftliga beviset på att järnhantering har bedrivits i Forsbacka finns från slutet av 1500-talet, då en tornspira levererades från bruket till Slottskyrkan i Gävle.
1651 erhöll Forsbacka privilegiebrev från Drottning Christina. Vid tiden ägdes bruket av Borgmästare Johan Eskilsson i Söderhamn och Peder Jacobsson Grubb i Gävle. De två ägarna fick tillstånd att driva en hammare med två härdar.
Den befintliga hammaren på åns södra sida byggdes om och en ny hammare uppfördes på åns norra sida. Bruket kom snart att ingå i ett större brukskomplex lett av Albrecht Behm. Från 1670-talet var han ägaren till Tolvfors Bruk, Hilleviks masugn och Axmar Bruk. Tolvfors Bruk med Hilleviks masugn och Forsbacka bildade en gemensam grupp, där Hillevik försåg Forsbacka med tackjärn. Forsbacka Bruks järnstämpel, ett krönt B, minner från tiden då Behm var ägare.
